så känns allt så djävla mörkt..

tårarna rinner å man ha absolut ingen aning om vad man ska göra...

allt känns verkligen deppigt, man ligger på botten eller nåt...

men så kommer den lilla solstrålen man har, å totalt lyser upp ens liv.. för hur jobbigt å hemskt allt känns, så räcker de med att ja tittar på min son å ja kan trycka allt de mörka åt sidan...

man ler...

å helst nu då de kommer mer å mer ord, mest namn ja oxå mamma förstås...

de bästa ordet i hela världen man kan få höra...

idag blir hjärtat hela 18 månader med... galet hur fort tiden går...

skulle vilja stanna den,.. men då lär man gå miste om nå annat...

nu snöar de för fullt ute..

2 dar till sen ledigt igen...

underbart liv man kan ha, då man kan bortse från de mörka....