Det kan man verkligen säga att den gjorde ikväll...
Prata med junior i telefon å hjärtat har hem längtan...
Det skar rejält i mamma hjärtat när ja hörde hur ledsen han blev å ville hem.
Det kom tårar här med...
Ville bara åka dit å krama om han å säga att de kommer bli bra... men med 15 mil dit och sen är han på en ö så är svårt att komma över...
Sen så måste ja jobba imorn så...
Men vet att med lite sömn så kommer de gå över.

Mitt hjärta.

Hände en sak innan med...
Fatta inte att ja lät mig falla å hoppas...
Synd man får upp vissa saker på Facebook. ..
Faan... vad de kändes.... fast vad hade jag trott???
Ha inte vare min tur än så varför denna gång????
Dumt av mig att gå å tro en massa...

Ja ja.. är en stor flicka så vet de kommer gå över.. även om de känns tungt nu men ångrar inget och är glad jag fick vara lycklig en stund iallafall..
Faan... hur mycke tårar kan man ha egentligen???
Det sjuka är att den jag vill ha här nu är hen. ..
bannat va livet är hårt men de som inte dödar... det härdar?????

Kommer de nånsin att bli min tur????