ja.. så länge ha de gått sen en kille ja kände valde å inte leva med oss nå längre....

ja kände inte han så bra, hade träffat han några gånger, men mina kompisar kände han väldigt väl, några ha tillochmed bott med han..

att de ha gått så länge... känns som de bara gått ett par år....

uscha....jobbig tid...

ja önska ja hade han brevid mig.. men han är tyst....

ja gillar inte detta.. men samtidigt vill jag att han ska höra av sig.. de är han som sagt han ska ringa...

ja ha hört av mig men då de bara är ja som hör av mig så orka ja inte....

vill ha en tvåvägs komunikation...

ja ja.. få väl se vart detta leder...

ja sakna han iallafall...

de gjorde ja innan vi blev ihop oxå...

min kropp visste nog innan ja vad den ville... :)

men de är typiskt jag.. å inte se nåt... sen är de försent....

man kan inte göra så mycke mer än hoppas....

är de meningen så blir de vi...