Att en katt man haft i bara 2 veckor kan påverka en så...
Men han va just så en katt ska vara, visa direkt att han va juniors katt och kom å la sig på mitt bröst varje kväll efter junior hade somnat.
satt på badkarskanten och titta på när jag duschade, kom då man ropa...m.m

Kan ärligt säga att ja är inte så förtjust i Sally, inte nog med att hon håller på å ta död på min blomma jag fått att överleva så ha hon svårt att hitta lådan...
2 gånger ikväll ha ja fått slänga hon på lådan... så jag hoppas de blir bättre....
Sen är hon inte lika tillgiven som Åskar va...
Hon är mer ska komma på sina villkor, hoppar runt å är rädd för minsta lilla... å är på gardinerna :/
Men ja hoppas de blir bättre där med...
Tråkigt för junior annars...

Vill ju inte måste stänga in henne i badrummet när vi lämnar hemmet...
Eller vakna av att de händer nåt på täcket då man sover....

Faan oxå... är less på min otur nu...
När ska det vända???
När ska jag få ha lite tur???

Faan va ja önska ja hade nån här att planera en framtid med...
Jag vill oxå ha ett förhållande, planera hus eller planera vad man ska göra med huset...

Faan... hatar att ja ha så lätt att gråta nu... vad är de för fel????
Eller är de bara att ja måste bryta ihop lite för att orka ta nya tag...
önska de fanns nån här som tog emot mig om ja faller....

Dessutom krånglar juniors mage så jag hoppas vi får nåt bra besked på måndag hos läkarn...

Men de som inte dödar härdar sägs de...

Men samtidigt, hur ska ja lyckas träffa nån???
Ett guldkorn under 3 år på jobbet ger inga höga odds där...
å oddsen att nån kommer förbi här är lika med noll...
Å han måste gå med på att junior finns med dygnet runt, hur många finns de som accepterar de???
Å att jag jobbar heltid...
när skulle vi ha tid att ses???
Fast att ge upp tanken på nån å acceptera att ja kommer vara ensam resten av livet, vill ja absolut inte.

Faan va jobbigt de känns...

Bästa killen jag har.
Solen i mitt liv.
Han jag skulle göra allt för, som alltid kommer vara nr 1 i mitt liv.