ja... de börja närma sig nu...

på freda är de ja som bosätter mig i garaget hos mamma å sen bli de till å skruva isär bilen nästan helt å hållet...

less är ja...

men lite spännande oxå.. he he..

man vet ju aldrig om man tar sig fram...eller om bilen startar..

nä.. sucka.. längtar tills ja ha råd att köpa en ny bil så man slipper detta.. å nu mena inte ja en splitter ny bil... utan en som iallafall är av samma århundrade...som de är nu....

ja...

hmmm... jag är lite intresserad... men hur ska ja veta om han är de?

vi pratar en del på jobbet....men ses ju inte annars...

lite synd...

men ja ha inte riktigt än fattat varför han gjorde som han gör...

å varför????

allt känns bara så jävla jobbigt när ja tänker på de... men de ska ja inte göra....

le se glad ut å gå vidare....

man vet ju inte att de finns nå bättre förren man hittar de...