alltså.. ska man skratta eller gråta??

ha nyss fått de bekräftat de ja ha misstänkt...

alltså.. dom kan ju inte ha några egna liv.. men varför intressera sig så mycke för nån annans....

undra om nån av dom ha hittat denna blogg? skulle vara kul på veta... så om de är nån som läser här å känner mig kan ni väll skriva en liten kommentar....

men för å återgå....

de är några som ja känner å umgicks med tidigare som inte kan sluta intressera sig för mitt liv.. just nu så fick ja höra att dom åker runt för å kolla vart ja är...

patetiskt eller vad....

men ha dom lite å göra så är de ju upptill dom...

men nu behöver vi verkligen skaffa persienner....

de känns bra de där...å säga så där... att säga vi...